USA:s högsta domstol: polisens geofence-order kräver husrannsakningsbeslut

I en 6–3-dom slår USA:s högsta domstol fast att platshistorik skyddas av fjärde tillägget. Polisen måste ha ett domstolsbeslut innan de massinsamlar mobilers platsdata från företag som Google.

NYHET

USA:s högsta domstol: polisens geofence-order kräver husrannsakningsbeslut

Att bära en uppkopplad mobil ska inte betyda att du delar med dig av allt du gör till tredje part – som sedan kan lämna det vidare till staten.

1UP · GENERERAD GRAFIK

USA:s högsta domstol slog på måndagen fast att en mobilanvändares platshistorik skyddas av det fjärde tillägget i den amerikanska författningen. I en dom som splittrade domstolen 6–3 fann majoriteten att staten behöver ett domstolsbeslut, och måste visa skälig grund, innan den förvandlar en telefons platstjänster till ett övervakningsverktyg. Enligt Ars Technica fanns “ingen god anledning” att behandla platshistorik som tredjepartsföretag som Google samlar in annorlunda än mobilens egen positionering.

Domen kom i ett fall där polis använde en så kallad geofence-order för att spåra en beväpnad bankrånare ur en lista över alla telefoner som loggats i området. Genom en process i tre steg arbetade polisen med Google för att smalna av listan och greps till slut Okello Chatrie, som valt att dela sin position med Google med några minuters mellanrum. Chatrie dömdes till tolv års fängelse men överklagade geofence-ordern som en olaglig husrannsakan.

Vad majoriteten kom fram till

Justitierådet Elena Kagan, som skrev majoritetens domskäl, menade att det inte spelade roll hur mycket data staten fick ut. Det var ändå en husrannsakan, eftersom människor i dag rutinmässigt slår på platsdelning bara för att deras appar ska fungera. Google “uppmanar upprepade gånger användare att slå på tjänsten, ofta med varningen att enheter annars inte fungerar korrekt”, utan att förklara hur ofta eller hur exakt positionen registreras, citerar Ars Technica ur domen.

Justitierådet Sonia Sotomayor påpekade att även kortvarig övervakning av var en person rört sig kan avslöja “en mängd detaljer” om familj, politik, yrke, religion och sexuella relationer, särskilt om personen syns besöka en känslig plats som en klinik eller en advokatbyrå.

Domen går dock inte hela vägen. Enligt Electronic Frontier Foundations Andrew Crocker, citerad av Ars Technica, stannade domstolen “strax före” att förklara geofence-order grundlagsstridiga i sig. Den slår fast att de kräver beslut, inte att de är förbjudna.

En oenig domstol

I sin skiljaktiga mening skrev justitierådet Samuel Alito att majoriteten destabiliserat etablerad rättspraxis och infört en “ny regel” som kräver beslut “varje gång” polisen vill åt platsdata från tredje part, “hur kort, hur harmlös och hur frivilligt delad” informationen än är. Han hade hellre sett en bedömning app för app. Kagan svarade att hela poängen med att bära en smartphone är att använda det som finns på den.

1up:s läsning

Det här är en av de mer konkreta integritetsdomarna på flera år, och den landar mitt i en period när platsdata blivit en handelsvara. Geofence-order har låtit polisen vända på frågan: i stället för att utgå från en misstänkt börjar man med alla i ett område och söker bakåt. Att en domstol nu säger att den fisketuren kräver beslut höjer tröskeln rejält.

Men hedga förväntningarna. Domen avskaffar inte verktyget, den reglerar det, och den gäller USA. För svenska läsare är den ändå relevant, eftersom samma platsdata samlas in av samma globala plattformar. Var gränsen går här hemma avgörs av andra regelverk.